27 mars 2010

Billström: Ordning och reda i migrationspolitiken

Under lördagens förbundsstämma i Karlshamn gästade migrationsminister Tobias Billström oss och gästtalade om regeringens migrations- och flyktingpolitik

19 mars 2010

Fråga till biståndsministern om afghanistans kvinnor

Igår, under Riksdagens frågestund, ställde jag en fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson om Sveriges biståndsarbete i Afghanistan och på vilket sätt vi kan ta tillvara de afghaner och deras erfarenheter som bor i Sverige. Bistånd till afghanska kvinnor och barn Anf. 55 ANNICKA ENGBLOM (m): Herr talman! Min fråga riktas till biståndsminister Gunilla Carlsson. Vi är alla här medvetna om hur hårt Afghanistan drabbades av det 20-åriga inbördeskrig som slutade med att talibanregimen störtades 2001. I kriget drabbades de afghanska kvinnorna och barnen, framför allt flickorna, hårdast. De fick inte gå i skolan. De förbjöds att yrkesarbeta. De fick inte söka sjukvård, med ett ökat antal förlossningsskador och högre barnadödlighet som följd. Situationen är fortfarande inte bra för kvinnorna i Afghanistan, med tvångsäktenskap, droganvändning och analfabetism. Uppbyggnadsarbetet går framåt om än långsamt, och det sker bakslag då och då. Sverige bidrar i Afghanistan inte bara med trupp utan också med ett omfattande biståndspaket. Min fråga till biståndsministern är: På vilket sätt förbättrar dessa biståndsmedel för kvinnorna och barnen i Afghanistan? Anf. 56 Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m): Herr talman! Afghanistan är ett av världens mest underutvecklade länder, och fortfarande är chansen för en kvinna att bli läs- och skrivkunnig och få gå i skolan lika stor som risken för mödradödlighet. Det är fruktansvärda indikatorer på detta område. Jag tror också att det är väldigt viktigt att se att det som har hänt efter talibanerna ändå innebär små steg på vägen för att kvinnor ska kunna få vara delaktiga i samhällsbyggandet, att kvinnor inte bara ska drabbas av krig, konflikter och förtryck utan också ska kunna ta sig ur fattigdom. Det är därför som vi försöker rikta biståndet till Afghanistan genom att se hur utveckling och säkerhet hänger ihop. Det är framför allt att få en uppbyggnad av trovärdighet i rättssektorn för att kvinnor också ska kunna kräva sina rättigheter. Det gäller inte bara politiska rättigheter för att vara deltagande, utan också att se till att de känner ett skydd om det har begåtts oförrätter. Det handlar lika mycket om att investera i kvinnors speciella behov, inte minst för att råda bot på mödradödligheten och se till att fler flickor får gå i skolan. Allt detta försöker vi täcka via det svenska biståndet. Anf. 57 ANNICKA ENGBLOM (m): Herr talman! Tack så mycket för svaret, biståndsministern! Den kommande styrkan i Afghanistan FS 20, som sätts upp av P 7 i Skåne, har fått som uppdrag bland annat att sätta upp ett team som ska jobba med resolution 1325 för att stärka kvinnors inflytande och deltagande i konfliktlösning. I Sverige bor tusentals afghaner, och en del bor i Karlskrona. I Karlskrona bor också en fantastisk kvinna som 1995 i Afghanistan startade en organisation som heter Awep, Afghan Women Empowerment Program. De jobbade ute i byarna med att bland annat uppmärksamma om kvinnornas och barnens rättigheter, grundläggande sjukvårdsutbildning och att stärka kvinnornas självkänsla, vilket är väldigt viktigt. Hon har sedermera för något år sedan startat organisationen i Sverige. På vilket sätt drar regeringen nytta av och involverar de afghaner som bor i Sverige i organisationer som Awep i detta viktiga arbete? Anf. 58 Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m): Herr talman! Vi kan säkert göra ännu mer för att identifiera den betydelse som diasporan kan ha. Det gäller inte bara Afghanistan – det gäller Somalia, Irak och så vidare – just för att kunna göra det mer begripligt och nära genom att se hur många starka kvinnor det finns i och kring Afghanistan. De kan också hjälpa till med försoningsarbete och skapa de nya möjligheter som landet så förtvivlat väl behöver. Det är därför som vi låter resolution 1325 få ett starkt genomslag i vårt arbete. Det är därför som vi i det närmaste har fördubblat vårt bistånd till Afghanistan. Vi ser att behoven är stora men att det också kan finnas bra förändringskrafter. Det är också därför viktigt med diplomatisk närvaro, och vi försöker göra mycket mer i de norra delarna av Afghanistan för att se hur utveckling och säkerhet hänger ihop. Jag har låtit myndigheten Folke Bernadotteakademin titta mer på detta också utifrån resolution 1325 och deltagandeperspektivet för att se hur vi kan stärka kapaciteten. Själv försöker jag så ofta jag kan träffa afghanska kvinnor. Jag har träffat fantastiska kvinnliga parlamentariker från Afghanistan. Det finns hopp, men det finns som sagt enorma utmaningar och svårigheter kvar.

18 mars 2010

Pressmeddelande: Engblom inspekterar Tvärleden

Under fredagen kommer riksdagsledamot Annicka Engblom (M) från Blekinge att längs Tvärleden åka tur och retur till Göteborg med en långtradare från Sandahls Fulload, som kör transporter för Volvo Personvagnar AB i Olofström. Tvärleden, eller ”Volvoleden” som den kallas populärt, utgjorde under många år en svag länk i transportkedjan för Volvo Personvagnar i Olofström. Sedan ett par år tillbaka har arbetet med att rusta upp vägsträckan kommit igång. Blekingeetappen är klar och den största och egentligen mest angelägna etappen Osby - Markaryd kom igång ett år tidigare än planerat – Jag tycker det är viktigt att med egna ögon se hur arbetet med denna för Blekinge och Olofström så viktiga vägsträcka framskrider, säger Annicka Engblom. – Där finns dock fortfarande delar av sträckan som behöver förbättras för att trafiken ska flyta på, fortsätter Annicka. Framför allt etappen förbi Lönsboda i Skåne och här behöver jag diskutera med kollegorna i Region Skåne om hur vi ska kunna få till stånd en tidigare byggstart än år 2016, avslutar Annicka Engblom. För mer information: Annicka Engblom, riksdagsledamot (M) 0702 – 67 00 01 Jonas Knutsson, informationschef Volvo Personvagnar AB 0733 – 333 564

15 mars 2010

Stolthet och skam

Idag är det flaggdag i Ungern i åminnelse av 1848 års revolution och upproret mot Österrike. Ungrarna förlorade revolten, men Österrike fick göra vissa eftergifter och 19 år senare, år 1867, formades dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Och självklart vajar den ungerska flaggan i min flaggstång och jag tänker lite extra på min bortgångna pappa. I april är det parlamentsval i Ungern och som det ser ut och som jag hoppas på så kommer vårt systerparti Fidesz, med partiledaren Viktor Orbán, att kamma hem en storseger över det styrande socialdemokratiska partiet MSZP. Orbán har dock en stor utmaning framför sig med att få ordning på landets hårt prövade ekonomi. Han har också en annan allvarlig sak att ta tag i och det är den växande främlingsfientligheten, främst gentemot landets romer. Romerna utgör ca 4 % av den ungerska befolkningen och under de senaste åren har våldet och överfallen på romer i landet eskalerat. När jag besökte Ungern för ganska precis ett år sedan, var landet statt i chock, efter att en ung man och hans femåriga barn hade överfallits och dödats i sitt hem. Situationen har sedan dess tyvärr inte blivit bättre. Det är framför allt den paramilitära gruppen Magyar Garda, det ungerska gardet, som förskräcker genom sina svarta uniformer och marscher genom romska bostadsområden. På samma sätt som Nationalsocialisterna i Tyskland under mellankrigstiden skyllde depressionen på judarna, på samma sätt skylls romerna för den finansiella krisen och den svångremspolitik som därpå följt. Magyar Garda är knutet till det starkt nationalistiska partiet Jobbik, vilka inte bara ger sig på romerna, utan som även vill gå ut ur EU, orientera utrikeshandeln mot de forna öststaterna, förhindra utlänningar att köpa ungersk mark och uppmana ungrarna att bara köpa ungerskt. Det värsta är att Jobbik vinner mark bland de ungerska väljarna som drabbats hårt av den finansiella krisen. I regioner med hög arbetslöshet har de till och med gått om socialdemokraterna och är nu näst största parti. Så det är med kluvna känslor jag hissar den ungerska flaggan. Jag känner stolthet över den kultur som är en del av mig, jag känner förhoppning om ett bra valresultat om en månad, men samtidigt skam över att det 2010 förekommer pogromer mot romer i ett land som står mig så nära. Detta är något som landet måste ta itu med. Det är inte värdigt en modern EU-stat. Läs artikel i dagens SvD

13 mars 2010

Bon voyage, HMS Carlskrona

Imorse var det avfärd för HMS Carlskrona från hemmahamnen i Karlskrona för vidare färd ned till Adenviken och Somalia. Morgonen inleddes med ett mycket stämningsfullt korum i Amiralitetskyrkan med musik av Marinens musikkår. Förutom Sveriges nationalsång och flottans defileringsmatch spelades "We all live in a yellow submarine" på ett mycket lekfullt sätt. Det märks när kåren leds av Andreas Hanson. De liksom höjer sig många snäpp. Framförandet lockade fram många leenden, bland annat hos den spanske Vice Commander, vilken nog inte hade väntat sig så glada toner under ett korum. Sedan visades jag runt på fartyget, som har fått en rejäl ansiktslyftning inför insatsen. Nytt ledningssystem och ny utrustning på bryggan samt helikopter gör henne redo för att agera Force Head Quarters för Atalanta-insatsen fram till november. Förväntningarna är stora och stödet från svenska folket stort. Men det var inte utan att jag blev lite nostalgisk under rundvandringen, eftersom det var många minnen som kom tillbaka från min långresa 1992. Vi samlades i fartygschefen Håkan Nilssons mäss för kaffe och samtal innan det var dags för debarkering och losskastning. Tyvärr kunde jag inte stanna och vinka av dem eftersom jag fick hasta iväg till Karlshamn, där jag skulle årsmötestala för karlshamnsmoderaterna. Bon Voyage, HMS Carlskrona! Det ska bli spännande att få följa ert uppdrag.

12 mars 2010

Skattemoderater i Västerås

Moderaterna i skatteutskottet har under mandatperioden besökt varandras olika län. I januari var de hos mig i Blekinge och besökte bland annat Tullen, Kustbevakningen och EC Winds i Olofström. Nu hade turen kommit till Jessica Polfjärd och min gamla hemstad Västerås. Kammardebatten om folkmordet i Arnmenien drog ut på tiden, så vi blev lite sena till hotellet igår. Vi åt iallafall god mat på Varda tillsammans med bl.a Elisabeth Unell, kommunalråd i Västerås. Mina ömmande ögon krävde en tidig kväll och det var precis vad jag behövde. Jessica hämtade mig lite tidigare från hotellet och skjutsade ut mig till Hovdestalunds kyrkogård, där bl.a min far och farmor ligger begravda. Jag har ju inte så ofta vägarna förbi, så det var verkligen jättegulligt av Jessica att ställa upp. Sedan hämtade vi upp resten av gänget och begav oss till Skatteverket för att få information om hur kontoret arbetade med sitt specialuppdrag-skattefusk inom byggbranschen. Projektet lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet som börjar redan vid upphandlingen och följer sedan genom hela byggplanen. Som exempel hade vi Citybanan i Stockholm, ett 70-miljardersbygge av stora format. Väldigt intressant. Därefter begav vi oss av till PREVAS, ett ingenjörskonsultföretag med kontor över hela världen. Det startade i Västerås för 25 år sedan i Västerås och en a de saker som de poängterade som avgörande för deras verksamhet är att företaget förblir i svensk ägo. Tillverkning och programmering är redan idag billigare att förlägga utomlands, men svenskt know-how, svenskt ledarskap och samverkan är unikt. Till sist besökte vi videoproduktionsföretaget ProLounge, drivet av tre 23-åringar, som rundade av raddan av intressant besök. De bevisade att ingenting är omöjligt om man bara har viljan. Ett stort tack till Jessica som ordnade allt.

01 mars 2010

Relevanta frågor om RUT-avdraget

www.passup.se Skatteavdraget för hushållsnära tjänster har blivit en succé. Branschen har fått ett rejält uppsving. Beräkningar visar på ett inflöde av tusentals nya jobb. Alla är tyvärr inte lika glada över de nya jobben. De rödgröna har tidigare gett beskedet att reformen kommer att rivas upp vid ett maktskifte. Nu kommer motstridiga signaler. Vad gäller egentligen? Det är dags för Blekinges s-riksdagsledamöter att svara på frågan om varför det är något negativt med en reform som enligt alla undersökningar ger jobb, ökade skatteintäkter och tillväxt. Majoriteten som fått och får jobb kommer dessutom direkt från arbetslöshet. Det är fullständigt obegripligt att man från de rödgrönas sida är så hårdnackade i sitt motstånd mot detta. Den så kallade jobbpolitiken som socialdemokraterna säger sig stå för, verkar bara finnas på det politiska tankeplanet. I verkligheten består politiken fortfarande av en gammaldags inställning till den nya moderna tjänstesektorn. Om avdraget rivs upp skulle det få negativa konsekvenser på flera plan. Det allvarligaste är att många nyanställda slungas tillbaka till arbetslöshet. Enligt en ny undersökning från Almega skulle företagen inom branschen nämligen halvera sin omsättning om de rödgrönas planer blev verklighet. I Blekinge rör det sig om en mängd företag som skulle få det betydligt tuffare. Detta skulle i sin tur drabba underleverantörer, anställda och konsumenter. Argumentet mot reformen brukar finna sin röda tråd i att det kostar pengar. Att det är bättre om medlen används till något annat. En bild som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Staten gör nämligen en vinst på reformen. Mycket tack vare att svarta jobb har förvandlats till vita, sektorn växer så det knakar och att det enligt beräkningar tillkommer 23 000 köpare varje månad. Utgiftsretoriken faller därmed samman. RUT-avdraget har ett starkt stöd i opinionen. Undersökningar visar att närmare åtta av tio tycker att det är en bra reform som skall vara kvar. Om man vill förändra något som uppenbarligen är bra, ligger bevisbördan hos den som vill förändra. Vad skall komma i stället?Vad finns det för underlag som visar att ett bortaget avdrag skulle få en positiv inverkan? Varför skall just den sektor där många kvinnor jobbar straffas? Detta är relevanta frågor som berör många företagare och konsumenter i länet. Det är nu hög tid att svara på frågan varför ni inom de rödgröna vill försämra för länets företagare.